Lite oro i lägret. Familjen började plocka ihop våra saker så vi närmade oss slutet på vår turné. Innan vi skulle åka iväg blev det ytterligare en promenad på Mälarens is. Vi tog en solig tur ut till en liten ö. Där fanns mycket kul grejer att undersöka, nya dofter i varje vrå. Vi gjorde gemensam sak hela gänget och damsugade i samlad tropp. Så småningom spratt det till i Tyra, lite lek på gång!

Dom andra tittade på när vi lekte "Ta fatt" så löven yrde. Äntligen! Det här har jag väntat på länge. Jag före, sedan plötsliga tvärvändningar så var det ombytta roller. Det här lever jag länge på.

När vi lekt klart hittade vi andra spännande saker på isen. Upp ur råkar kom det nästan som tunna glasfigurer av tunn is. Familjerna dök ner och fotograferade för det vilda. Så småningom fick vi vända hemåt igen, vi skulle ju fara vidare hemåt. Det var en alldeles utmärkt avslutning på vårt besök hos mina rötter. Ni tycker nog att Tyra har fått mycket plats här bland mina rader, men det var faktiskt henne jag siktade in mina lekattacker på. På något underligt sätt så dras jag till henne. Redan när jag var liten fis och skulle flytta till min familj så var det hon som höll koll på mig när min mamma Dolly behövde lite assistans. Kanske är det därför :)

Så småningom kom vi i iväg. Vi mellanlandade hos familjens rötter men var i alla fall på väg hem.

När alla förmidagsbestyr var avklarade så blev det dags för dagens promenad och utflykt. Mer ispromenad, eller kanske mer isdans! Vi drog iväg, hela gänget, till ett nytt ställe. Någon hade gjort recis som gator ute på isen. Snön var bortplogad och där var isen alldeles slät och snorhal! Fråga familjen, för dagens vurpa var snart avklarad! Ett billigt sätt att få färgglada "konstverk" på diverse ställen. Nej, ingen halkfara så länge man höll sig på den snötäckta isen. Den värmande solen som var framme för ett par dagar sedan hade helt enkelt tagit paus! Snön for på tvären i luften och det var lite småkallt.

Men vad bryr jag mig väl om det! Tyra och jag hittade lite kul vass att leka med. Lite dragkamp livar alltid upp och tänk, hon glömde för en stund att hålla mig kort :) Min dag fick ett stänk av guld!

Våra familjer hade som vanligt mycket att prata om, men vad gör väl det när vi fått våra äventyr och utflykter. Försöker att inte känna efter men visst är jag lite trött efter alla intryck så här långt. Men det är kul! Jag har mutat in ett litet gryt under soffbordet, ibland kan jag inte låta bli att muttra lite när någon kommer för nära. Egentligen menar jag inget illa. Vi har haft lite snack om det, familjen och jag. Ska bättra mig ....

Rätt som det var kom det besök. Kan säga att jag blev ganska överraskad. Fick liksom inte ihop bitarna. Dom andra blev hur glada som helst. Men nej, det blev nog lite för mycket. Jag hade nog inte riktigt plats i hjärnkontoret för fler nyheter. Det blev hur jobbigt som helst. För så här efteråt fattar jag inte själv hur det kunde bli så konstigt. Ska fundera på saken.

Snart var även den här dagen till ända. Vi drog oss tillbaka, familjen och jag till vårt lilla mysiga krypin.

Det gäller att passa på! Jag som i vanliga fall håller till på andra sidan landet fick chansen att träffa några fler av mina rasfränder på den här kanten. Det blev en trevlig promenad med lagom många kooikrar. Det var många andra som hade promenad på dagens schema för vi mötte många hundar på vår väg runt den lilla sjön. Vid målet sprakade en tevlig brasa. Där blev det mer kooikerprat och kaffe för som som gillar sånt. Min syster Yrsa delade med sig lite av sina favoritmorötter.  Efter promenaden skulle gruppbild tas. Lite stök en stund men sedan så gick det vägen. 

Dom hade mycket att prata om, familjerna! Jo, vi hundar hade en del att prata om vi också. Det var bra mysigt att börja dagen med ett kort litet möte med Tyra. Det är allt något speciellt med henne. Tror att hon gillar mig trots att hon för det mesta säger till mig att jag ska hålla mig på min kant. Morgonpussen får jag i allal fall och den är fin. Gamle Bamse håller ställningarna och jag vet att han bestämmer.

Blå himmel och sol - ispromenad! Vi drog till Lagunen, där har jag dragit mina varv tidigare. Men vi drog ut på Mälarisen i stället.

Överallt i horisonten rörde det sig - skridskoåkare! Ja, det var många som tänkte som vi. Störtskönt att kunna sträcka ut. Hela gänget! Mamma Dolly lyckades för en gågng skull ta täten, annars håller hon sig gärna lite längre bak och har full koll på oss ungar. Bamse har redan sagt till mig att samma regler gäller som tidigare, självklart.

Inne på Lagunens is, som är ett eget litet vatten, höll dom på med helt andra aktiviteter. Dykning! Jo, det är säkert. Två grupper svartklädda människor turades om att försvinna ner i sina hål. Ganska kallt om ni frågar mig som försökte mig på isbad härom dagen. Nej, tacka vet jag att sträcka ut över isen!

Det var ett ganska nöjt gäng som knoppade in runt om i huset efteråt!

Efter lite fika så fick jag en egen liten tur med Tyra. Min och hennes familj kom på att dom ville leka med sina prylar en stund. Fint! för då fick jag ju en chans att umgås med henne på egen hand. Ut på Mälarens is bar det igen. Skridskoåkarna for fortfarande fram över isen och ute på isen satt det folk och pimplade. Det struntade vi i för det är mycket spännande att unersöka när man nu kan komma åt vassarna ifrån sjösidan.

Innan solen gick ner så hann vi med en liten trevlig stund på grannens brygga. Kallt i luften men solen värmde fortfarande skönt. Tyra lyste som av guld där hon låg mitt i solen. Hon är bra söt, min storasyster :)

Några trevliga dagar i till ända. Familjen jobbade medan jag fick ta det lugnt. Katten Iris och jag respekterar varandra och jag vet precis var gränsen går till hennes absoluta domäner, tröskeln! Men nu så får hon ha sitt hus ifred för mig igen. Tack för gästfrihet och mysig samvaro!

Vi lastade in oss och alla våra prylar i bilen och lämnde den trevliga familjen för att åka till nästa. Spännande för mig, hade med ett halvt öra uppfattat att vi var på väg till mina rötter! När bilen nästa gång stannade så var det på färgan som tog oss över vattnet til den stora ön där dom bor. Yes!!!

Framme! Ganska snart drog vi iväg på promenad, mina äldre systrar och jag.

Kallt och soligt, med full fart drog vi fram över fälten. Lycka!

Efter lite arbetsprat blev det dags för en tur till nya marker. Granngårdens butik i Sorunda var ett av målen. En skön promenad i ljuset av en blek vintersol därnäst. Ett tips om ett bra promenadställe föll i god jord. Framme vid ett vatten, ett annat hav än vårt vanliga, drog vi oss ner till stranden.

Hemmavid är havet helt utan is än så länge så det var lite knepigt  med alla isplättar som flöt omkring. Men skam den som ger sig, jag letade reda på lite isfritt vatten och tog mig i trots allt.

Måste medge att det var ganska kylslaget!  Nej, havsbad får nog vänta tills det våras i alla fall.

Jag förstod redan igår att det var något på gång! Packade väskor, min matsäckshink - hallen var full! Efter frukost for vi iväg, familjen och jag. Efter ett par timmar  stannade bilen och vi var på ett helt nytt ställe, för mig i alla fall. En god vän till familjen mötte oss och vi tog en rejäl promenad. Efter den turen blev det lite skön vila innan vi drog vidare. Så småningom landade vi på landet utanför Stockholm. Där har vi varit tidigare, familjen och jag. Några dagars arbete varvat med lite trevlig ledighet stod på schemat. Katten Iris var väl måttligt nöjd över min ankomst men jag ansträngde mig så mycket jag bara kunde för att inte störa henne. Är inte helt säker på att jag lyckades hela vägen ......

Det var skönt att få knoppa in efter en innehållsrik dag.

Idag har jag haft ett viktigt möte eller rättare sagt inviterad till dejt med en klok gammal rottisdam. Vi hade fått frågan om vi ville träffa en dam och hennes familj för att visa lite hur en kooikerpojke som jag ser ut och möter världen.

Vi stämde träff och drog ut på storskogen. Vad är väl bättre då än en rejäl promenad över stock och sten. Gjorde mitt bästa för att visa upp mig från min bästa sida, lagom flirtig och med glimten i ögat bjöd jag upp till dans. Måste tillstå att hon inte riktigt hängde med i mina snabba svängar, kanske inte så konstigt för med ålderns rätt så ......... Men trevligt hade vi.