Nu har det varit full syning i flera dagar så en lugn dag på familjens randiga hade jag nästan sett fram emot. Till en början så löpte allt på i lung och ro. Skönt för det var mycket att fundera igenom efter helgen.

Igår gick vi upp i ottan igen. Ut i skogen bar det. Familjen skulle träffa flera likasinnade som skulle leka lite med sina leksaker. Skogen vi begav oss till ligger långt bortom allfarvägarna och till slut hittade vi mötesplatsen. Så smånigom hittade vi också dom andra lekkamraterna.

Kan säga dig Wilse, det finns kanelbullar på fler ställen än Dennis torg! Jag fick en egen och har blivit lovad att det kommer fler om jag får följa med fler gånger på sådanan här lekträffar.

Det var en trevlig dag i skogen med mycket nya intryck för en sådan liten kille som jag.

Så det där med en lugn måndag avbröts plötsligt av familjen som promt måste ut i skogen idag också. Långgrunda viken lockade och det var ju länge sedan vi var dit. Sagt och gjort, vi packade in oss i bilkojjan igen.

Väl uppe vid sjön så satte sig familjen på en berghäll med sina leksaker. Jag fick helt enklet roa mig på egen hand.

Min klippa Frida, som ju inte är med mig längre, invigde mig i konsten att plocka upp skatter från sjöbotten. Jag hade plötsligt hur mycket som helst att göra!

Det gäller att hitta en lagom stor skatt att fiska upp. Flyttar sedan in den på lite grundare vatten. Börjar ha en riktig snitts nu. Frida lärde mig hur jag skulle börja.

Sedan gäller det att ta ett djupt andetag och fiska upp skatten.

Hela strandkanten är full med skatter. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst! Familjen har inte riktigt förstått värdet i dom här ljuvliga pinnarna. Lagom murkna och kliar kott i tänderna när man tuggar sönder dom. Men det är väl mycket begärt. Å andra sidan är det ju en del av familjens värdefulla skatter som jag inte fattar ett dugg av, så det jämnar ut sig.

Däremot är trist att vi inte har samma tänk vid prioriteringar. För jag hade inte det minsta lust att lämna stranden och åka hem igen. Det var alldeles för många skatter som väntade på att få komma upp. Det hjälpte inte att jag försökte gömma mig bakom buskarna, vi skulle hem! Jag vet att det blir nya turer upp till skogen och kanske ligger skatterna kvar och väntar på mig.

Nu gäller det att vila och samla krafter för i morgon bär det av till hundklubben igen och vår tisdagsträning.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det blött! Regn! Igår var det också blött, men av en annan orsak. Till en början regnade det då också men sedan kom solen. Vi drog västerut, som vi gör ibland, familjen och jag.   Ut på mina älskade klippor. Det var ljuvligt att stå där och b...

Idag har dom varit här! Mina kalaspinglor! Familjen hade inviterat dom, hela gänget. Det var projekt av någon sort på gång. Vad visar sig väl så småningom. Torstens familj var också med och då är alltid något i görningen! Jag kan snart inte hålla kol...

Nu har jag sovit på familjens randiga igen. Visst är det skönt att vara hemma igen, men jag skulle inte vilja vara utan den senaste veckans äventyr! Oj, vad mycket jag har att tänka tillbaka på. Tänk vad mycket vatten som strömmat genom mina tassar d...

Dagen började med ljuvligt väder. Familjen och jag smög ut för en morgonpromenad på tu man hand. När vi kom tillbaka mötte Tyra mig i dörren. Dagens vänliga slick var lika ljuvlig som alla andra gånger. Dom är små dyrgripar dom små ljuvligheterna. Så...

Idag tog vi oss en tur ut i naturen. Jag vet, stugan vi bor i ligger mitt i alltihopa. Men nu begav vi oss ut i lite av det som nästan är vildmark. Här finns hur många utmärkta vandringsleder som helst. Hade vi gått hela vägen hade vi kommit fram til...